Rättsskandaler får inte alltid den uppmärksamhet de förtjänar. I flera år fick vi i media höra talas om det ena mordet efter det andra, som hade begåtts av en och samma person, nämligen Thomas Quick. Mannen beskrevs som ett veritabelt monster, men vilka motiv hade han för att genomföra alla dessa mord?
Några fakta om Thomas Quick
| Född | 1950 |
| Namn | Sture Bergwall och Sätermannen |
| Straff | Dömd för åtta mord, men senare frikänd |
| Straff | Rättspsykiatrisk tvångsvård |
| Åtal | Sexuellt utnyttjande av minderårig |
Thomas Quick – en människa med fantasi
Thomas växte upp i en familj med sex syskon. Som barn fick han tuberkulos och vistades en tid på sanatorium. Enligt sin tvillingsyster utvecklade han redan som barn en skådespelartalang. Han kunde dessutom manipulera sin omgivning. Talanger som han senare i sitt liv hade nytta av, men som också ledde honom fel. Efter gymnasiet fick han religiösa grubblerier och bestämde sig för att bli präst. Planen övergavs och istället började han arbeta på Falu lasarett.
Thomas Quick hade en livlig fantasi. När han hamnat som patient på Säters sjukhus berättade han en historia om sin bakgrund. Hans far skulle ha utnyttjat honom sexuellt och att hans mor uppfostrat honom strängt. Thomas hade också bevittnat hur ett barn fötts, dödats och begravts. Hela historien var dock uppdiktad, berättade han senare i en dokumentär som gjordes om honom.
Thomas Quick – vägen till psykiatrisk vård
Thomas hade inte bara en livlig fantasi utan också sexuella problem. Stegen mot straff och psykiatrisk vård gick såhär:
- Strypgrepp och oralsex med en pojke på barnhem år 1969
- Åtal för försök till dråp
- Dömd till psykiatrisk tvångsvård
- Vård på Säters sjukhus under perioden 1970 – 1977
- Under permission högg han ner en man i Uppsala år 1974. Inget åtal.
- På egen begäran togs psykologsamtal upp år 1989 på Säters sjukhus
- Dömd för grovt rån år 1991
- Efter morderkännande behandlad med psykofarmaka fram till år 2001
Listan över märkliga händelser och erkännanden kan göras lång. Problemet tycks ha varit att Thomas behandlats med psykofarmaka varje dag och därmed inte varit vid sina sinnens fulla bruk. Han erkänner mord som han säger sig ha begått i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Totalt erkände han ett trettiotal mord.
Men hur kunde Thomas Quick dömas för mord som han uppenbarligen inte begått? Naturligtvis låg hans tidiga brott honom i fatet. Dessutom tycktes han njuta av uppmärksamheten han fick. Bevisligen har han hela tiden lidit av någon form av psykisk sjukdom, men det gjorde honom nödvändigtvis inte till massmördare. Han dömdes dock till sammanlagt åtta mord i olika tingsrätter. Ingen av domarna överklagades. Åklagare var hela tiden den respekterade Christer van der Kwast. I de flesta fall var den väl ansedde Claes Borgström försvarsadvokat. Och i nästan alla fall var förhörsledaren en och samma person. Och sakkunnig psykiatriker uttalade sig vid de flesta rättegångar om pålitligheten i Thomas Quicks minnen och utsagor.
Thomas Quick tar tillbaka erkännanden
I en dokumentär i SVT tar Thomas Quick tillbaka alla sina erkännanden. Med darr på stämman förklarar han inför TV-kameror att han inte begått ett enda av de mord han blivit dömd för. Sanningen om massmördaren Thomas Quick kom i första hand fram tack vare ett gediget utfört arbete av den grävande journalisten Hans Råstam. Det finns ju inga tekniska bevis för de mord Thomas erkänt, menade Hans Råstam. Thomas Quick hade uppenbarligen blivit drogad inför bekännelserna. En annan journalist, Dan Josefsson, har därefter följt upp Råstam arbete. Efter en del juridiska turer blev Thomas Quick friad från samtliga mord, som han tidigare blivit dömd för.
Efter att Thomas Quick meddelat att han inte var skyldig till de mord som han tidigare erkänt, inleddes en debatt som skulle kunna kallas “Fallet Thomas Quick – att skapa en seriemördare”. Såväl åklagare, försvarare och inte minst de psykiatriska experterna har fått bära hundhuvudet för allt som gått fel i fallet. Domarna baserades på Quicks erkännanden, men någon teknisk bevisning anses inte ha funnits. Försvaret anses inte ha tillvaratagit sin klients intressen. Men framförallt anses de anlitade psykiatrerna ha använt sig av kvasivetenskapliga metoder.
Det finns dock skribenter, exempelvis Yrsa Stenius, som ifrågasatt de friande domarna.
Hur lever Thomas Quick idag? Quick sökte skadestånd med 15 miljoner från staten för de år han suttit på anstalt i Säter. Något skadestånd har han inte fått. Vi får utgå ifrån att han klarar sin försörjning bland annat med intäkter från den film som har spelats in och som kan ses på Netflix. Denna film har fått titeln “The confessions of Thomas Quick”
